Lönnbromossen
2021
Coronapandemin kom i mycket att påverka arrangemangen vid Lönnbromossen.under året.
Den 20/6 arrangerade vi en utflykt till mossen för att se resultatet av det slåtterarbete vi genomförde sommaren innan. Hela 20 medlemmar följde med på vandringen i strålande solsken med pressande värme.
Jag hade dagarna innan räknat antalet blommande ängsnycklar på mossen och fick ihop 1318 exemplar (rekordnotering). En fantastisk upplevelse. Även korallrot (3 ex) och nattviol kunde vi uppleva. Den ganska friska vinden gjorde att fjärilarna inte var så aktiva men ett flertal väddnätfjärilar och minst 2 ex av en annan rödlistad art sotnätfjäril kunde vi se.
Den 29/8 genomförde vi "slåtterdagen" vid mossen. Tyvärr hade vi fått besök av vildsvin på ängen under sensommaren och grässvålen var uppbökad över stora områden. Det här gjorde slåttern besvärlig med alla dessa grästorvor och jordhögar på ängen. Vi blev bara 8 medlemmar som jobbade med slåttern idag.
Setember: Nya besök gjordes vid mossen för att slå gräs och röja buskar. Fortsatta besök av vildsvin kunde noteras och så har det fortsatt hela hösten.
2017
Augusti
Slåttergillet 27 augusti
Deltagarna i slåttergillet samlade framför ladan efter förrättat värv.
Det blev en mycket bra och trevlig förmiddag. När vi var klara med jobbet hade käkat slåtterlunch och tackat varandra för en bra dag kändes det att deltagarna var riktigt glada för att de valt att vara med på slåttergillet. Att tillsammans och ideellt jobba med något och nå ett bra resutltat ger en tillfredsställelse som tveklöst stärker varenda människa.
Slåttern vid Lönnbromossen arrangerar vi för att bevara och utveckla en ängsmiljö som innebär att de fem rödlistade fjärilarna som lever där idag, skall kunna leva kvar. Det är väddnätfjäril, sotnätfjäril, svävfluglik dagsvärmare, mindre bastardsvärmare och sexfläckig bastardsvärmare. Att få till en ängsmiljö som passar dessa är många gånger också en grannlaga uppgift, det gäller att gynna just de växtarter som de här fjärilarterna hämtar sin föda från (nektar) och de växter som är plats för dessa fjärilars ägg och senare larver.
Samtidigt med jobbet för fjärilarna vill vi bevara de miljöer de ovanliga växterna på ängen önskar sig. Ängsnycklarna som återkommit efter översvämningen, den enda busken av blåtry i länet, slåtterblommorna mm. Ingenting är självklart när det gäller naturvård, att prova sig fram är enda vägen och de många år vi nu jobbat med att bevara ängen har gett ovärderlig kunskap.
"Liemännen". Naturklubbens slåtterkarlar
Räffserskor, räffsare och dragkarlar
Den sociala delen i detta naturvårdsprojekt är kanske lika viktig. Att tillsammans med andra få skratta till historier, få förundras över upptäckter och känna tillhörighet i diskusioner och lite "skvaller".
14 medlemmar och en hund tog tillfället i akt i år att vara med på slåttergillet. Mycket av ängens gräs hade slagits några dagar tidigare för att det skulle hinna torka och släppa från sig nödvändiga frön. Solen sken från helblå himmel - några tranplogar sträckte ovanför - ja det var härlig. Gudrun och Olle hade planerat och jobbat med 10-fikat. Vi bjöds på sccourchkaka och kaffe - det blev påtår för de flesta. Redan innan lunch var vi klara med höbärjningen. Slåtterlunchen är en höjdpunkt på den här dagen, även den hade Gudrun och Olle jobbat med. Bordet var dukat med pastasallad, korv, kassler, olika grönsaksblandningar, flera olika bröd och slåtteröl.
Slåtterlunch
Efter diktläsning efter lunchen, berättelser om ängens värde och infomation om annat i traktens natur avslutades dagen med att Gudrun läste Tove Jansson dikt " Höstvisa"
Vägen hem var mycket lång och ingen har jag mött,
Nu blir kvällarna kyliga och sena,
Kom trösta mig en smula för nu är jag ganska trött
och med ens så färfärligt allena..
Jag märkte aldrig förut att mörkret är så stort,
går och tänker på alltdet där man borde.
Det finnsså mycketsakerjag skullesagt och gjort
och det är så väldigt lite jag gjorde.
Skynda dig älska, skynda att älska, dagarna mörknar minut för minut,
Tänd våra ljus, det är nära till natten, snart är den blommande sommarn slut.
Nu blåser storm därute som stänger sommarns dörr, det är för sent för att undra och leta.
Jag älskar kanske mindre än vad jag gjorde förr, men mer än du nånsin får veta.
Nu ser vi alla fyrar kring höstens låga kust och hör vågorna villsamma vandra.
En enda sak är viktig och det är hjärtans lust och att få vara samman med varandra.
10/8 Har gräsröjt vägen upp till ängen och påbörjat slåtter av den yta som uppstod när Vattenfall högg ner skogen för att bredda krafatledningsgatan. SLN
April
Sören och Greta jobbar med uppröjning av hyggesavfall efter Vattenfalls breddning av kraftledningsgatan vid ängen. Målet är att så småningom få även den ytan att utgöra ängsmark.
Maj
Signar, Olle och Curt har påbörjat rusten av ladan. De håller på att lägga takpapp på taket för att ladan skall bevaras mycket längre.
De vassa kanterna på takbrädena behövde slipas för att intet den nya takpappen skulle nötaas sönder. Foto: Signar Palm
Det var ett drygt jobb att klänga på taket och slipa även om man hade maskinell hjälp. Foto: Signar Palm
Olle och Curt lägger första våden på ladand tak. Foto: Sören Larsson
Juni
13/6 Sören har slåttrat stigarna på ängen så att besökare inte skall trampa i örtvegetationen.
23/6
Efter flera em-jobb under månaden står ladan färdig med nytt tak. Nu skall den klara sig i många år frammåt.
Olle, Curt och Arvid lägger sista takpappvåden på ladan. Foto: Sören Larsson
Den 20 juni räknades antalet ängsnycklar ute på mossen. Ute på den slåttrade ytan på mossen blommade 264 ex och bara 1 ex på den oslåttrade ytan. Det är mycket tydligt hur positivt slåttern på mossen gynnar orkideerna. Åtta dagar senare gjordes en ny räkning på den oslåttrade ytan och då hade 31 ex kommit upp och blomamde. Det visar att slåtter innebär tidigare blommning och betydligt tätare population.